Världens behov av metaller och mineral växer. För att jordens resurser ska räcka till krävs det att vi växlar över till en cirkulär ekonomi och cirkulära flöden. En viktig och absolut nödvändig pusselbit i det arbetet är återvinning och återanvändning, vilket minskar behovet av primära råvaror som bryts direkt från jordens begränsade resurser.
EU-kommissionens förändring av lagstiftningen Waste Shipment Regulation innebär ökade restriktioner för export av avfall, vilket även skulle innefatta restriktioner för metallskrot. Metallskrot är inte avfall, utan en sekundär råvara som uppstår vid återvinning och återanvändning av redan utvunna metaller. EU gör dock ingen skillnad i lagstiftningen gällande avfall och sekundära råvaror, vilket många gånger leder till stora problem och blir en käpp i hjulet för att maximera de cirkulära flödena.
Tillverkningsindustrin inom EU använder idag bara 12 procent av de, inom EU tillgängliga sekundära råvarorna. Resterande 88 procent går idag på export och återanvänds och återvinns i andra delar av världen. Det finns redan ett överutbud på mer än 20 miljoner ton återvunna metaller inom EU. Om tillträdet till internationella marknader avbryts kommer efterfrågan att kollapsa och de ekonomiska incitamenten för att återvinna dessa material kommer att minska drastiskt. Återvinningsbart material kommer i stället hamna på soptippar, och insamlings- och återvinningsvolymerna skulle minska betydligt.
Trots detta fortsätter EU:s lagstiftare att driva på en lagstiftning som kommer att stimulera utvinning av primära råvaror genom att lägga till mer regleringsbördor på återvinningsföretagen.
Detta står i ren konflikt med EU:s egna ambitionsmål gällande cirkulär ekonomi och The Green Deal. Medlemsstaterna måste börja agera och sätta stopp för förslagets mest felaktiga åtgärder och undvika risken att förloragröna jobb, både inom Sverige och EU.
Under konferensen EU Circular Economy Stakeholder Conference 2023 höll du ett tal där du säger “jag vill börja med att upplysa om vikten av hur vi utvinner, bearbetar, använder och sedan återvinner och återanvänder våra resurser. Omställningen till en cirkulär ekonomi är en nyckelfaktor i den gröna omställningen. Utvinning och bearbetning av material står för 50 procent av de globala utsläppen av växthusgaser samtidigt som det orsakar förlust av biologisk mångfald, tryck på våra vattendrag och förorening av skadliga ämnen.”
Du säger att omställningen till en cirkulär ekonomi är en nyckelfaktor i den gröna omställningen. Vi som arbetar med återvinning av metaller och producerar en grön sekundär råvara är den nyckeln. Genom att använda sekundära råvaror reducerar vi kraftigt energin som krävs vid tillverkning, för aluminium sparar vi 95 procent, koppar 90 procent och stål 80 procent av energin som krävs vid tillverkning i jämförelse med tillverkning med primär råvara.
Vi behöver se en utveckling där industrin börjar använda mer sekundär råvara vid tillverkning inom EU. Till dess att denna förändring har trätt i kraft, behöver det återvunna materialet kunna användas där det finns behov, vilket är i hela världen. Den nya lagstiftningen kommer att vara ett handelshinder. Den kommer att göra det omöjligt för återvinningsföretag att förse marknader utanför EU där det finns behov och efterfrågan att ta vara på sekundära råvaror av metallskrot.
Med detta handelshinder ser vi flera konsekvenser som kommer att äventyra de uppsatta klimatmålen inom EU. Bland annat kommer jordens resurser att användas mer än nödvändigt, gröna arbetstillfällen kommer att gå förlorade samt leda till ökade kostnader på varor och avfall för konsumenter. Men kanske främst av allt: återvinningsgraden kommer att minska då återvinnarna kommer att bli färre på grund av den krympta marknaden. Återvinningsbart material kommer i stället hamna på soptippar, och insamlings- och återvinningsvolymerna skulle bli betydligt mindre.
På en öppen marknad har vi möjlighet att skapa de bästa förutsättningarna för återvunnet material. En fri handel är en förutsättning för att spara på jordens resurser.
Vi föreslår därför följande:
- För att öka graden av återvunnet material vid tillverkning i Europa bör EU ställa tydliga krav på tillverkningsindustrin att just använda mer återvunnet material i stället för primär råvara.
- Lagstiftningen bör enbart reglera exporten av de material som riskerar hanteras på felaktigt sätt i tredje land. Med det menar vi att man måste skilja på handel av sekundär råvara och annat avfall. Vi föreslår att det skapas ett särskilt regelverk för sekundär råvara då de miljömässiga fördelarna med dessa material främjar den cirkulära ekonomin.
- Vi vill att politiker ska ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att upprätthålla fri handel av sekundära råvaror inom och utanför EU för att nå de globala miljömålen och öka återvinningen.
Våra medlemmar vill göra rätt. Vi förstår utmaningarna och vi vet att vi är en del av lösningen.
Vi sträcker därför ut en hand till dig Romina Pourmokhtari. Du vill fokusera på cirkulär ekonomi, det är den svenska återvinningsbranschens största fokus. Vi bidrar gärna med våra kunskaper och insikter för att skydda jordens resurser och nå de globala klimatmålen.
Låt oss hjälpas åt!
