Remissvar – Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8) - Svenska Järn

Remissvar – Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8)

Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna
(Ds 2016:8)

Svensk Industriförening, Sinf, avger härmed yttrande över skrivelsen Hälsoväxling för aktivare rehabilitering och omställning på arbetsplatserna (Ds 2016:8).

Svensk Industriförening, Sinf, avstyrker förslaget om hälsoväxling i dess helhet.

Allmänna synpunkter

Regeringens motiv för förslaget att föra över ett direkt kostnadsansvar för del av sjukpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning på arbetsgivaren uppges vara med anledning att bromsa den stigande sjukfrånvaron. Förslaget innebär att den enskilde arbetsgivaren ska bära ett kostnadsansvar om 25 procent av sjuk- och rehabiliteringspenning för medarbetare som är sjukskrivna mer än 90 dagar, utan bortre tidsgräns och tak för hur hög arbetsgivarens kostnad kan komma att bli. Enligt den remitterade skrivelsen ska detta säkerställa att alla arbetsgivare värnar arbetstagares arbetsmiljö och tar sitt rehabiliteringsansvar.

Svensk Industriförening anser att sjukförsäkringen bör vara långsiktigt stabil och hållbar samt bidra till en ökad sysselsättning på arbetsmarknaden. Det är viktigt för sjukförsäkringens legitimitet att arbetsgivarens kostnadsansvar upplevs som rättvist och förutsägbart, samtidigt som det stödjer arbetslinjen genom att ta tillvara arbetsförmåga och underlätta återgång i arbete.

Att införa ett direkt kostnadsansvar för arbetsgivare, enligt det remitterade förslaget, innebär att kostnaden för sjukförsäkringen varken kommer att vara förutsägbar eller rättvis för det enskilda företaget. Studier visar att långvarig sjukfrånvaro ofta beror på flertalet påverkansfaktorer som, allt som oftast, är svåra att påverka och förhindra för den enskilde arbetsgivaren. Att en arbetstagare faller in i långvarig sjukfrånvaro är oftast inte enbart relaterat till förhållanden på arbetsplatsen varför ett genomförande av Regeringens förslag skulle skicka felaktiga signaler till arbetsgivarsidan genom ett påförande av direkt kostnadsansvar.

Svensk Industriförenings medlemmar är allvarligt oroade över Regeringens förslag, som har skapat många frågor. Ett direkt kostnadsansvar för arbetsgivaren enligt Regeringens nuvarande förslag, kommer att allvarligt skada tilltron och lojaliteten till sjukförsäkringen. Arbetsgivare kommer att bli restriktiva i anställningsförfarandet, vilket även kommer att öka risken för selektion och försiktighet. Troligtvis kommer arbetsgivare att välja andra lösningar med inhyrd personal, istället för att anställa.

En god arbetsmiljö är en självklar förutsättning för att bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet och attrahera arbetssökanden inom den privata sektorn. Sjukfrånvaro leder till betydande kostnader för företagen, inte bara för sjuklön och försäkringspremier, utan också för produktionsbortfall och vikarier. Svensk Industriförening vill understryka att företagen i privat sektor redan har mycket starka drivkrafter för att upprätthålla en god arbetsmiljö och hälsa hos medarbetarna.
Det ofta är flera påverkansfaktorer, inte enbart relaterat till arbetsplatsen, som gör att en anställd faller in i långvarig sjukdom. Arbete är istället ofta hälsofrämjande, och det är därför av största vikt att Regeringen stödjer arbetslinjen och underlättar en återgång i arbete istället för att motverka densamma.

Svensk Industriförening anser att det remitterade förslaget underskattar påverkan på de effekter det riskerar få på sysselsättning och tillväxt. Företag behöver i högsta möjliga utsträckning långsiktiga och förutsägbara förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet. Att företag riskerar att drabbas av kostnader som de inte kan förutse, eller i någon nämnvärd utsträckning påverka, är tillväxthämmande i sig. Detta gäller, inte minst, för små och medelstora företag som Svensk Industriförening representerar. Det behövs fler företag som kan och vill anställa, så att fler människor kommer i arbete. Det remitterade förslaget om hälsoväxling kommer istället att göra det svårare för många att få ett arbete och mer riskfyllt för företagen att anställa. Företagen kommer troligen att försöka hitta alternativa lösningar till att anställa, som exempelvis att hyra in personal istället för att anställa.

Svenskt Industriförening utvecklar nedan några punkter till varför regeringen inte bör genomföra det remitterade förslaget om hälsoväxling.

1. Ökad risk för selektion och försiktighet vid anställningsförfarandet

Svenskt Industriförening delar regeringens oro över att sjukfrånvaron ökat, men anser inte att det remitterade förslaget kommer att leda till lägre sjukfrånvaro. Förslaget förutspås istället minska nyanställningar och försvåra läget för redan utsatta grupper. Svensk Industriförenings medlemsföretag ställer sig frågande till om regeringen inser vilka konsekvenser det kommer att få för både företag och arbetssökande och är djupt oroade.

Långtidssjukfrånvaro är svår att påverka, förutse och förhindra för arbetsgivaren. Särskilt allvarligt är att förslaget kommer att göra det svårare för människor med sjukdomshistorik, kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning att få ett arbete om förslaget genomförs. Ett resultat av de hårdare kraven mot arbestgivare kommer att bli att arbetsgivare tvingas att bli mer försiktiga vid rekrytering av personal eftersom förslaget innebär ett orimligt och oförutsägbart kostnadsansvar för den enskilde arbetsgivaren.

Svensk Industriförening anser att det är anmärkningsvärt att regeringen nu föreslår ett liknande kostnadsansvar som medfinansieringen 2005-2007, trots de tidigare erfarenheterna av allvarliga selektionseffekter och att studier visat att en sådan reform inte leder till minskad sjukfrånvaro (se ISF utvärdering 2015:5). Några betydande effekter på sjukfrånvaron kunde inte fastställas där och inte heller någon inverkan på sjukrivningarnas varaktighet. Regeringen borde dra slutsatser av den tidigare historiken.

2. Ökade risker genom oförutsägbara kostnader

Regeringens förslag ger oförutsägbara kostnader och ökar riskerna, inte minst för små och medelstora företag som är särskilt sårbara för en sådan kostnadsrisk.

Reformen påstås vara kostnadsneutral för arbetsgivare, eftersom arbetsgivaravgiften efter 31 augusti 2017 föreslås sänkas med 0,16 procentenheter. Svensk Industriförening anser dock inte att varken sänkningen av arbetsgivaravgiften eller det föreslagna fribeloppet motsvarar den oförutsebara och ökade kostnadsrisk som påläggs de enskilda företagen. Svenskt Industriförening anser istället att arbetsgivare idag överfinansierar sjukförsäkringen genom arbetsgivaravgiften. När kostnaderna för sjukförsäkringen tidigare har minskat med mer än fem procentenheter, på grund av minskande sjukfrånvaro och förtidspension, har arbetsgivaravgiften inte sänkts i motsvarande mån och skattedelen i arbetsgivaravgiften har istället höjts. Det har således lett till ett överuttag som idag motsvarar nästan en tredjedel av den totala arbetsgivaravgiften och det är orimligt att ytterligare kostnader skall påföras arbetsgivare.

Ytterligare granskning, av de beräkningar som ligger till grund för regeringens förslag, har inte kunnat göras eftersom Socialdepartementet hemligstämplat hela beräkningsunderlaget. Svensk Industriförening ser allvarligt på den uppenbara bristen på öppenhet och transparens.

3. Utmaningarna på arbetsmarknaden

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller att skapa jobb och möjligheter, även för utsatta grupper att komma in på arbetsmarknaden. Företagen, inte minst de små och medelstora företagen som Svensk Industriförening företräder, spelar en central roll för att detta ska lyckas.

En av de allvarligaste konsekvenserna med regeringens förslag är att människor med funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller sjukdomshistorik riskerar att få det ännu svårare på arbetsmarknaden. Det kan även komma att gälla för många av de nyanlända, som har traumatiska upplevelser som kan komma att innebära risk för sjukskrivning. Förslaget innebär en betydande och oförutsebar kostnadsrisk vid sjukfrånvaro, som kommer att inverka på företagens möjligheter att våga anställa.

Svensk Industriförening anser istället att det är viktigt att Försäkringskassan ges förutsättningar till korrekt handläggning och bedömning av sjukfallen enligt rehabiliteringskedjan. Den bortre tidsgränsen för sjukpenningen bör återinföras samtidigt som tidig samverkan och information mellan vården och arbetsgivaren bör utvecklas. Rehabiliteringsansvaret för de olika aktörerna bör tydliggöras samtidigt som vården och den sjukskrivande läkarens ansvar för rehabilitering med fokus på återgång i arbete bör regleras och tydliggöras. Olika former av stöd, råd och verktyg till arbetsgivare i den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen behöver också utvecklas.

Sammantaget är det många åtgärder som kan vidareutvecklas för att nå Regeringens mål, utan att förslaget om hälsoväxling genomförs. Försäkringskassans senaste prognos visar också en inbromsning av sjukfrånvaron, vilket ger regeringen skäl att avstå från att gå vidare med det remitterade förslaget.

4. Rättssäkerhet

Kostnadsansvaret för den föreslagna särskilda sjukförsäkringsavgiften är oförutsägbar och kommer att påverka företagens likviditet, resultat och ställning negativt. Särskilt kännbar riskerar effekten att bli för små och medelstora företag med låg lönsamhet och sjukskrivna medarbetare. Svensk Industriförening ser en risk i att företag tvingas träda i konkurs eller likvidation.

Det föreslagna fribeloppet ger begränsad lättnad och kompensationen, i form av den nedsatta arbetsgivaravgiften, som i praktiken får försumbara effekter för det enskilda företaget. Den nedsatta sjukförsäkringsavgiften om 0,16 procent för hela arbetsgivarkollektivet, motsvarar inte den ökade och oförutsägbara kostnadsrisk som påläggs det enskilda företaget. Att förslaget varken innehåller ett tak eller annan begränsning för betalningsskyldigheten för sjukpenning och rehabiliteringspenning innebär ett obegränsat och orimligt kostnadsansvar för företagen.

Vidare anser Svenskt Industriförening att den föreslagna särskilda sjukförsäkringsavgiften inte är en sådan avgift som ska administreras och debiteras företagets skattekonto hos Skatteverket. Förslaget att sjukförsäkringsavgiften ska betalas till Skatteverkets skattekonto gör att reglerna kring företrädaransvar aktualiseras. Anställda som blir långtidssjuka kommer att kunna förorsaka att företag som inte kan betala sjukförsäkringsavgiften på förfallodagen tvingas ansöka om konkurs eller företagsrekonstruktion, för att företrädare för företaget inte personligen ska drabbas av betalningsansvar. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det också mycket allvarligt att regeringen föreslår att överklagandeförbud ska gälla för arbetsgivaren avseende Försäkringskassans beslut om sjukpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning, trots att sådant beslut innebär direkt betalningsansvar för den enskilda arbetsgivaren. Detta strider mot såväl svensk förvaltningsrätt som europeisk rätt, vilket Svensk Industriförening ser allvarligt på.

SVENSK INDUSTRIFÖRENING

Anders Ekdahl
Verkställande direktör
Svensk Industriförening Sinf

Senaste nytt

  • Prenumerera på nyhetsbrev

Obligatorisk